Jag vet inte alls vad det är med mig just nu, ena stunden känner jagmig glad, nästa arg, sen skrattar jag och sen sen bara jag börjar gråta!
Nog att jag har känt mig såhär förut men det känns annorlunda denna gången.

Besviken, trött och otroligt ledsen..

Och att veta att just i denna stund jag skriver så är han hos henne och han är kär och lycklig och här sitter jag och gråter.
Fan vad jag hatar mig själv för att jag sitter och tänker på det, jag hatar mig själv för det.

Ett brustet hjärta är vad folk kallar det, känner mer för en sårad själ...

Jag har blivit lekt med, har fått upp ett hopp och jag trodde på det, så hoppar han och spottar på mitt hjärta.
Ingen ånger alls såg jag i hans ögon när jag ville att han skulle förklara allt för mig.
Inte ett ord sa han till mig, jag fick inte ens ett förlåt..ett ynkligt litet förlåt för allt han gjorde mot mig...